Dagen Efter

I dag är det så dagen efter... Igår var jag ute på galej med F och två andra flickor. Syster yster stannade hemma lilla V är krassig som få. Ska åka dit och krama honom om en stund.

Från början hade jag tänkt ta det riktigt lugnt eftersom det är kick-off nästa helg. Fast veckan har ju varit lite turbulent och trött var jag. Massor av flytande saker ramlade ner i magen och jag fann mig själv ute på dansgolvet hoppandes upp och ned till musik som jag inte hörde =) Inte hörde eftersom F och de andra skrålade för full hals. Till sist innan kvart i två paniken utbröt bestämde vi oss för att det var kebabdags. Det var nog minst 5 år sedan jag satt full som en kastrull nere på kebabhuset och försökte jaga ner ris i strupen tillsammans med avslagen cola...
Snälla sambon hämtade upp mig och jag sov sött innan huvudet landade på kudden, kläderna hade jag tydligen lämnat i ett litet streck efter mig och till och med linserna hamnde på rätt ställe.

Fast det var precis vad jag behövde, lite sentimentalt kom ihåg med kär vän.

Nu ska jag gå ut och surra fast huset så det inte blåser bort. Sen ska jag ringa yster så att jag får höra hur det är med V. De ska till farbror doktorn kl 19.