Så var det dags igen...
I Söndags eftermiddag satt jag och kikade ut genom luckan upp till vinden. Nere på vägen ser jag att arga grannen och hans tillika arga fru står och tjafsar med några andra människor. De människorna står på vägen upp till oss. Efter en stund känner jag igen en av dem som vår grundnisse. (Han som inte var så trevlig när han jobbade för oss, men som nu är hygglot själv) Arga grannarna har ju fått sitt staket lagat av grundnissen men självklart så är de inte nöjda. Vi släntrar ner för vi har några frågor till grundnissen, men ack vad vi gjorde fel... Sådana slängar av en föråldrad slev har jag aldrig fått förut. Vi fick för att vi inte lagat hans staket, märk väl att han som lagat det stod bredvid. Vi fick för att vägen plattat ut sig och nu ligger mot deras staket, märk väl att staketet står på tomtgräns. Vi fick för att vi krävt att vi skulle få ställa vårt garage närmare deras tomt, märk väl vi frågade mycket artigt utifall det var möjligt att vi fick ställa vårt garage närmare än 4,5 meter. Det som arga frun tyckte var allra värst om hur vi hade frågat var att jag ringt från Stockholm för att fråga om de hade bestämt sig, märk väl, jag jobbar i Stockholm. Skulle jag åkt hem för att kunna ringa till dem? Nåja vi vet nu att de har nummerpresentatör. Grundnissen och hans kollega tyckte nu vid det här laget att arga grannarna gjorde sig till löjliga grannar, nisse blinkade åt mig och jag kunde inte hålla mig utan började flina, vilket naturligtvis gjorde det hela värre. Anledningen till att vår väg plattat ut sig är all tung trafik som rullat upp och ner för den, naturligtvis har vi för avsikt att dika den kanten något för att undvika att vatten samlar sig mitt i vägen. Men det vet ju inte arga grannarna...
Vi lämnar det där tror jag, jag skulle kunna älta detta i evigheters evighet men jag ska inte tillåta mig själv att bli så bitter som dem.
Nu till något roligare.
Det går hur bra som helst att spackla, idag har jag varit runt andra svängen i allrumet, det är fantastiskt vad lätt det går att spackla en andra gång. Det går knappt åt nått spackel och det blir jämnt och snyggt, en del skruvhål blev jag tvungen att slipa lite på innan jag kunde spackla den andra gången. Även klädkammaren är nu klar spacklingsmässigt, den ska bara slipas, dock kommer vi att vänta med det för just nu tjänar den som uppehållsplats för alla verktyg och skruvar och spikar etc...
I Måndags förra veckan var vi och sa upp lägenheten, vi sa att vi eventuellt kunde vara intresserade av att flytta ut lite tidigare men att det inte var ett krav. Nu idag ringde det en tjej som vill komma och titta på vår lägenhet, snabba papper? Min enda tanke var, Uh jag måste hem och städa =) Och där är vi nu, sambon bygger vidare och jag är hemma för att städa. Tyckte att jag skulle skriva ner lite reflektioner först bara. Trots att det bara är en hyreslägenhet så har vi lite grejer som vi vill sälja av till nästa hyresgäst. Vi har installerat en fullstor diskmaskin och det finns en tvättmaskin. Ingen av maskinerna kommer att kosta köparen en förmögenhet men det blir bra att slippa bära ut dem och slippa städa under dem =)
Sen har vi även byggt specialanpassade kornischer över fönstret i vardagsrummet och sovrummet. I vardagsrummet finns det belysning indraget. Vidare så ska vi upplysa nästa hyresgäst om vad som denne ska se till att det blir gjort, de måste byta ut porslinet i badrummet och även byta ut alla plattorna på spisen, sen skulle det inte skada om de bestämde sig för att täta fönstrena i vardagsrummet också.
Nähä har jag gnällt tillräckligt nu? Är det dags för att städa? JA och JA, men finns viljan eller orken eller lusten? NEJ, NEJ och NEJ.
Fast man måste väl...
Kram ->
måndag 4 juni 2007
En del människor har för mycket tid
Jag skriver om
grannar,
Husbygge_interiör,
lägenhet
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar